juliabergqvist

Senaste dagarna har vart väldigt fartfyllda, har jobbat, åkt direkt till gymmet för att käka middag på t-banan(jag vet, jag hatar egentligen folk som smaskar och har sig på t-banan, men det var kris) på väg in till stan för att möta härliga vänner och sedan halvt decka på vägen hem.
det funkar ett tag att stressa runt så, men tillslut får man en lugn stund och då kommer allt över en, idag räckte det med några misstolkade ord och en hemsk skrikande unge på bussen!! blä....

Jag tror att det är dumt att intala sig själv att man mår bra när man egentligen är ledsen. Ledsen är väl egentligen fel ordval för jag kan inte påstå att jag är det, men tom är jag iaf, och allt är konstigt. Fick känslan idag av att jag bor i en helt annan stad än stockholm, just för att jag bor på ett ställe jag aldrig haft band till tidigare och har börjat på ett nytt jobb, nytt gym och inte hinner träffa alla jag önskat att jag skulle göra nu när jag äntligen är "hemma" igen.

Jag tackar alla smarta forskare för internet lika mycket som jag skulle kunna ge allt i världen för att någon skulle trycka på OFF-knappen. Orkar inte ständigt vara tillgänglig men är livrädd för att inte vara det. Fan också.

Jag vet vad som fattas, eller rättare sagt vem.



Just nu skulle jag vilja vara på antarktis och chilla med pingviner, lättare så!